Jag har sett mörkret för jag lät mina tankar ta över. Ett sannigens ord, var glad åt det du har.

Jag vet inte vem jag försöker lura. Känns kasst emellan åt, känslor vecklas ut och in och jag vill lämna allt bakom mig. Ta nya tag och inte lägga mer energi på saker som jag ändå inte vill ha och göra med längre. Vilket jag har lyckats bra med. Faktiskt. Jag var känslosam förut, väldigt känslosam nu när jag tänker efter. Jag var en sån som tänkte för mycket.

Jag är en grubblare och det kommer jag nog aldrig komma ifrån. Numera försöker jag att inte blanda in känslor i sånt som jag tycker är jobbigt. Det har fått mig att släppa allt och blicka framåt. Omvänd logik. Typ. Känslokall har man hört. Jag vet inte. Kanske. Men det har hjälpt mig att må bra i jobbiga stunder och det är väl det som har vägt upp det mesta.

Det kanske bara är jag som känner att man vill radera allt ibland. Bilder, texter, meningar som stod för något förut men som har bleknat med tiden. Försöka att börja om, ett nytt kapitel för ett nytt liv eller något. Kanske därför jag raderar mycket. Byter blogg som en annan byter underkläder och ändrar mig mycket. Jag kanske inte försöker lura någon. Jag kanske bara testar mig fram i livet. För att hitta mig själv.