Jag har kommit på att jag är en riktig mailare nu förtiden. Mailar hela tiden. Inte till kompisar och så, utan till andra människor som jag inte ens känner. Angående framtiden och lite funderingar. Nyss drog jag iväg ett mail till Säbyholms utbildningar. Fan vad roligt egentligen. Jag som var helt lost och kände att nej nu kommer jag sluta upp med att pilla navelludd hemma de närmsta åren. Men ICKE. Jag kirrar nog det här ganska bra ska ni se. Speciellt när jag har släppt de här stora prestationskänslorna över att man ska prestera så himla mycket jämt och att alla ska vara så jävla bra hela tiden! Man kan inte vara bra hela tiden, då faller man ju tillslut så att det bara visslar om det. Sen att vissa utsätter sig själva för en ribba som man satt så högt så högt och andra som nästan lägger upp en plan som det står med stora bokstäver på att man kommer gå in i väggen tillslut. Inget illa menat mot de som har höga krav på sig själva, men det gäller bara att palla trycket. Och jag är inte en sån som pallar sånt där, äh det får väl gå som det går, det är lite mer motto á la johanna. Sen måste man nog inse, iallafall jag, att man inte kan göra stora pengar direkt som man alltid går och hoppas på. Sluta vara så pengakåt helt enkelt, vafan livet löser ju sig ändå.
Jag och faster pratar ganska mycket och idag var ett ämne just om det, blir man lyckligare av pengar? Jag har alltid (notera verkligen alltid) sagt att man blir det. Och jag har väl inte helt släppt det där än, för pengar gör riktigt mycket i dagens samhälle och man blir lyckligare, men kanske bara för stunden? För mycket vill alltid ha mer.
Sen känner jag såhär, lyssna nu farmor om du läser det här, att jag är ung. Riktigt ung. Jag har hela livet framför mig och samhället idag har förändrats så kopiöst. Allt är möjligt i denna miljö. Man kan bli nästan vad som helst och man kan pussla ihop sin egen utbildning, kombinera olika utbildningar och bygga upp något helt eget av bara sina egna meriter. Vilket är helt otroligt om man tänker efter, fan vad häftigt det är ju!
Att våga plugga eller flytta till andra orter, kanske inte utomlands för det är ju riktigt stort men bara att man ändrar miljö ett tag är en bra merit att ha i ryggsäcken. Då blir man ju mer självständig, hittar nya vänner och lär känna sig själv och framförallt testa sig själv. Man får ju också acceptera att alla är olika, många tycker mycket men det är en själv som ska bestämma vad som är bäst för en själv. Jag tror också att man måste få göra misstag och också dra lärdom utav de fast på ett positivt sätt. Att utnyttja att man faktiskt kanske valde fel utbildning eller läste helt fel kurser som inte alls passade men som man faktiskt kanske har nytta av i framtiden. För vem vet vad man vill bli då? Om jag känner mig själv rätt så kommer jag inte att jobba inom samma bransch hela livet och framförallt inte göra samma sak hela tiden, fan så tråkigt. Tycker jag. Men som sagt alla är olika och det är ju bara att respektera varje individs livsplan.
Shit vad jag babblar då. Nu ska jag kolla på film sen imorgon ska jag och faster till Norby och fixa med hennes hemsida. Vi hörs när vi hörs helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar